Kvarglömda effekter i staden

Jag har cyklat över Skanstullsbron, i Stockholm, in mot stan i tio år nu. Men det var först häromdagen som jag kom på varför det sitter en dalahäst över den runda blå Åhlénsklockan vid Skanstull. En liten trähäst med kurbitsar och allt.

Den är en hälsning från Insjön. I Insjön grundade Johan Petter Åhlén och Erik Holm postorderfirman Åhlén och Holm 1899. Nitton år senare startade Johan Petters kusin Clas Ohlson sin postorderverksamhet i samma by. Två av Sveriges största prylförsörjare kommer från samma by. Clas Ohlsons pappa var Åhlén och Holms första anställde.

Clas Ohlson fick sin första anställning på Åhlén och Holm skickades till Stockholm, bosatte sig i en funkiskåk vid Eriksdal men vände hem efter några månader med orden: ”att bo i hus staplade på varandra var inget för mig”. Nu är vi vana att se också Claes Ohlson-butiker i storstädernas köpcentrum, men det var först tio år efter Claes Ohlsons död som den första butiken utanför Insjön öppnade.

Claes Ohlson var tjuren Ferdinand i moderjorden, men Åhlén och Holm spikade redan 1915 upp en Dalahäst i en gatukorsning i Stockholm. Åhlén och Holm siktade på att förgylla tillvaron för den nyligen urbaniserade arbetarklassen, som ville ha saker som ”cigarrkopp av porslin delvis förgylld”.

Åhlén och Holm flyttade till stan, Claes Ohlson stannade hemma.

Det är som i filmen ”Masjävlar”, systern som ger sig av och de andra som stannar kvar. Den där dalahästen på Åhlénsklockan är som flygfotografiet på fädernesgården som de nyurbaniserade bönderna hade i sina folkhemsvardagsrum på 1950-talet.

En gång sprang jag på ett arkiv med sådana där gamla flygbilder. I en ett skyddsrum i Filipstadsbacken i Farsta. De hette Svenska Aerobilder. De finns fortfarande, men har flyttat till Enköping. Där låg buntar med gårdsfotografier i kuvert, minnen från en avlägsen landsbygd, fotad av gårsfotografer på spekulation, insålt av kringresande säljare. Nästan alltid sol, skarpa skuggor, hässjat hö, nyplanerade skogar. När jag hittade de där bilderna av svenska gårdar i det där skyddsrummet nedanför sextiotalshusen var det som att gräva i någon sorts gemensamt minne.

Alla som satt i de ljusa husen ovanför kom därifrån. Mina barn vet det knappt. Min farfar och hans två bröder kom från gården Norsia i Billingsfors, Dalsland till Mälarhöjden. Med egnahemslån och typritningar byggde de varsitt hus.

Och hängde ett fruktstilleben från Åhléns ovanför skänken med finporslinet.

1915 flyttade Åhlén och Holm huvudkontoret till Stockholm och satte upp den där dalahästen i en gatukorsning i Stockholm. Sedan har de har blivit Tempo och Åhléns och ingen minns längre var de kommer ifrån. Men dalahästen står kvar. Det finns något väldigt rörande och personligt med den där hästen. En kvargömd bit historia i de oantastliga varumärkenas tid.

När de svenska bondsönderna och bonddöttrarna flyttade in i sina nybyggda ljusa storstadslägenheter under 1900-talets första femtio år hängde de inte sällan upp ett flygfotografi över fädernäsgården över finsoffan. Den här nyligen urbaniserade arbetarklassen var Åhlén och Holms viktigaste målgrupp. De som köpte ”cigarrkopp av porslin delvis förgylld”.

Länge hade det nya tjusiga moderna storstadslivet från Åhléns på rökbordet sällskap av det gamla bondelivet i det där flygfotot över soffan. Men någon gång i höjd med att svensken började flyga charter till Mallorca 1962 plockades flygfotot ner och ersattes av ett reseminne.

Längta bort blev finare än att längta tillbaka.

I tio år nu har svensken rivit ut kök och byggt sina moderna liv. Fixat dold förvaring åt sina minnen. ROT-avdrag istället för rötter. Dalahästarna har skeppats till återvinningsstationerna tillsammans med tjockteveapparaterna. Börjat om från början på nya lyckliga gatan. En cool tapet med Manhattas skyline över soffan.

Staden har velat gå samma väg. Varje nytt köpcentrum har utplånat det som fanns innan. Fräscht, blankt och modärnt. Rensa i röran, bli fri med feng-shui.

Jag tror den där dalahästen som hänger vid Skanstull gör något med staden. Inte för att den är en dalahäst, utan för att den är kvarglömd. För att någon glömde att städa bort den.

Bilden, tavla på Åhlén och Holm fabriken i Insjön, från Åhlén och Holm museet i Insjön (som ligger på parkeringen utanför Claes Ohlson).