Facebook – bostadsgård eller torg?

Anders Mildner gör några intressant iakttagelser om offentligt och privat på sin sydsvenskanblogg. Anders har varit förkyld, de som är addade som hans vänner (som jag) har kunnat läsa detta. På bloggen skriver han: ”Man kan bara läsa dessa kommentarer om man är addad som vän av mig. Frågan är nu i vilken utsträckning som denna plats är en offentlighet.”

Exemplet han tar upp är arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins medelanden på sin flickväns hemsida. Flickvännen har 300 vänner. Kommentarerna har nu citerats i Expressen. Vad är privat och vad är offentligt? Och var går gränsen?

Inom stadsbyggandet talar man en del om halvoffentlighet och dess gränser mot det privata. Som en halvoffentlig plats skulle man kunna räkna en bostadsgård. Ibland kan den  ha kodlås, men tillräckligt många skulle kunna få koden för att de kanske känner någon eller ska på fest i huset hos en vän till en vän. Tillräckligt många kan slinka in på den för att den kan betraktas som halvoffentlig. Men den skiljer sig från torget dit alla i stort sett är välkomna. Det privata skulle då kunna vara din balkong mot den här bostadsgården.

Den halvoffentliga övergången mellan privat och heloffentlig betraktas som ganska viktig i staden, liksom  övergång från det halvoffentliga till det helt offentliga torget eller gatan. I det halvoffentliga pågår en annan sorts nödvändigt samtal än i den stora torgoffentligheten. Jag vet inte om det alls går att föra över den här gränsdragningen till internet men man talar ju inte sällan om torg där också. Och vad är då Facebook? En fest i din lägenhet? En fest på din bostadsgård? En gatufest med Rydell och Qucik nere på Stora torget.

Förmodligen, och det är nog också det som gör den viktig i många människors liv, är den just halvoffentlig. Kanske också därför synd på sätt och vis om koden knäcks och portarna slås upp. Då får man flytta någon annanstans istället. Tillbaka in i de slutna rummen man kom ifrån är jag rädd.

4 svar

  1. Intressant parallell. Talandes om fysiska zoner sker en förändring redan där man förvisso har legitimt tillträde, men känner sig obekväm; förortsmamman på nattstureplan, stureplanskidsen på Järvafältet… Det som inte naturligt ingår i ens egna domäner kännetecknas refelxmässigt som tillhörandes någon annan, och kan därmed också tolkas som något som inte är helt offentligt, trots att det är fullt tillgängligt. En fråga värd att lura vidare på är om det finns några sådana ”rum” på internet, och vilka de isåfall är, eller om man på internet tar mindre risker att komma in på mark man själv inte har valt, och därmed kan känna sig säkrare än i verkligheten. Jag har tillexempel svårt att tänka mig förortsmamman inne på stureplan.se (varemot hon i verkligheten kan ha ett ärende dit) eller stureplanskidsens intresse i järvafältents hemsida (dit de rent fysiskt kan tvingas ut på friluftsdag).

  2. Intressant betraktelse!

    Jag ser nog slutna innergårdar mer som halvprivata rum, till skillnad från de öppna och halvoffentliga funkisgårdarna som är standard sedan många decennier.

    Modernistisk stadsplanering har inneburit en explosiv ökning av halvoffentliga rum. Dels har halvprivata rum öppnats upp (från slutna till uppbrutna kvarter) och dels har heloffentliga rum stängts ned (privatisering av offentliga platser genom gallerisering etc).

    Jag tror att det är en olycklig utveckling. De halvhjärtade försöken att styra upp de här misslyckade halvoffentliga rummen förvärrar vanligtvis bara problemen. Ex: Den öppna, halvoffentliga gården får staket med kodlås – resultatet är inte ett halvprivat rum utan ett instängslat halvoffentligt rum – dvs. anstaltslook.

    Lösningen är förstås att lägga ned den sugiga modernistiska planeringen och bygga tydligt definierade (helprivata, halvprivata och heloffentliga) urbana platser.

    Ha det bra!

    Johannes / YimbyGBG

  3. Funderade ganska länge på skillnaden mellan halvprivat och halvoffentlig. Kanske borde jag använt ordet halvprivat för det facebook-rum jag syftade på. Det finns ju en tydlig gräns ändå. Däremot ser jag inga problem per se med öppna gårdsrum, eller hus i park-tanken. Det beror ju helt på hur det utförs, och var. Det blir lite för tråkigt med EN lösning, tycker jag.

  4. @ punkthus: Jag håller verkligen med om att en typologisk blandning är att föredra framför det enorma överskott på öppna funkisplaner som vi har idag. Ska vi uppnå en rimlig blandning får vi bygga slutna kvarter ett bra tag framöver…🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: