Gathörn är nödvändiga men inte fyrkantiga

Jag hade först tänkt kalla den här bloggen för Gathörnsbloggen eftersom det är just idén om gathörnet som jag älskar mest med städer. Och här menar jag gathörnet som idé, inte som fysisk form. Alltså platser där människor stannar upp eller möts på något sätt.

Jag har en grillkiosk dit jag brukar gå till och äta en 150 grams hamburgare. Där står en svensk-syrian och han vet numera att jag inte tar lök på min hamburgare. Alltsomoftast, minst en gång om dagen, kommer det förbi en krum man med käpp som vi tror är från Serbien. Han talar förmodligen serbiska. Men ingen svenska. Han stannar framför grillkiosken, med en cigarett i mungipan, och håller en monolog som innehåller ordet ”problema” i flera former. Svensk-syrianen i kiosken förstår inte ett ord av vad han säger. Han ler och nickar sig igenom deras fem minuter långa möte.

Den grillkiosken är ett gathörn i mitt liv. Alla har gathörn i sina liv. De håller en vid liv vill jag mena.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: