Posted on november 12, 2009 by punkthus
Läser Moa Tunströms intressanta avhandling ”På spaning efter den goda staden”, där hon kikar på hur ord och begrepp som staden (i bestämd form) och ”den täta staden” konstruerats sedan början av 1990-talet. Hittar ett häpnadsväckande citat från Stadsmiljörådet (1995) som var Boverkets officiella pamflettskrivare under tio år:
”En stad måste mogna, innan den blir en [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on november 12, 2009 by punkthus
Jag vill så gärna att livet ska vara på riktigt. Men hur skulle det kunna vara på något annat sätt? Nyp dig i armen, du är vaken. Livet är alltid på riktigt.
Sant. Men bland mäklarlögner, lånelöften och krisförnekelser hamnar jag ibland i där tonårskänslan av alltings overklighet. Som i filmen Mandomsprovet när Dustin Hoffmans karaktär [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on oktober 28, 2009 by punkthus
En vanlig lönehelg är E4:an förväntansfullt målinriktat smockfull av bilar. På väg till Bauhaus, IKEA eller Elgiganten. E4:an är en transportsträcka. Man vet vart man ska, man styr ut från sin parkeringsplats, kör på och av på- och avfarter tills man blir en del av den där lönerörelsen söderut, eller norrut.
Och så stannar man vid [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on oktober 22, 2009 by punkthus
Höstdagjämning idag. Ljusare blir det inte förrän 22 mars. Den här tiden på året. Ett ständigt halvdunkel. Passar perfekt för en exotisk blick på saker som i sommarsolen eller vårendorfinerna bara skulle försvinna, som troll i ljus. Här en trappuppgång i Solna där Svenska Celiakiförbundet håller till, på andra sidan en motortrafikled, uppe på ett [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on oktober 7, 2009 by punkthus
Förutsägbar som en dansbandsrefräng kommer hösten till staden, och uteserveringarna drar tillbaka sina tält och terrasser. Jag älskar fula uteserveringar. Det är något med deras orimlighet. Att städer, som Lund (”Uteserveringarna ska utformas så att de samspelar med platsens karaktär. Gemensamt för dem alla bör vara en ljus och lätt elegans.”) har regler för hur [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on oktober 1, 2009 by punkthus
I dagens Stockholm City (som går att läsa som pdf här) skriver Annika Norlin att flygplatser är femtiotalets sista utpost i världen. En plats där ”mannen styr och kvinnan servar”. ”Jag träffar aldrig annars kvinnor som är som flygvärdinnor”, skriver hon. En gång i tiden var flygvärdinna ett drömjobb. Det var väl då på 1960-talet, [...]
Arkiverad under: Uncategorized | 2 kommentarer »
Posted on september 23, 2009 by punkthus
Jag gräver i arkiven.
Apropå Göran Hägglund-diskussionen, jag provade att krama de jag hade distanserat mig ifrån, villa- och radhusfolket, i en text i Expressen 2005. Allt började med ett besök i ett radhus, en frånskild vän skulle slänga saker i den mer än 20 år gamla källaren. Detta hände sedan.
När texten publicerad skrev den nyblivne [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on september 21, 2009 by punkthus
Nu när Lars Winnerbäck tydligen gjort en Kent-platta ville jag bara idka lite självcred eftersom jag kopplade samman deras kedjehus redan i december 2007 i en text om Kent, Winnerbäck och radhus för Expressen, en text som kom ur ett inlägg här på bloggen.
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »
Posted on september 18, 2009 by punkthus
De sista raderna i Fredik Strages recension av ”Flickan som lekte med elden” fick mig att undra om också film kan gentrifieras. Strage skriver: ”mörkret och ondskan som var ständigt närvarande i den första filmen, dränks i ett lattesörplande gemyt”. Filmen utspelar sig på Södermalm i Stockholm. Strage efterlyser ett råare Stockholm. Snackar om Stefan [...]
Arkiverad under: Uncategorized | 2 kommentarer »
Posted on september 17, 2009 by punkthus
Jag är sent på det här, men ändå, när jag nu upptäcker Madness comebackalbum ”The Liberty of Norton Folgate” inser jag samtidigt att Madness här, liksom Iain Sinclare tidigare i år, besjunger ett sorts motstånd, och längtar efter ett London innan kontorsskrapornas och förnyelsen-för förnyelsens-skull-förbannelse. Norton Folgate hade en särskild ställning i staden som en [...]
Arkiverad under: Uncategorized | Lämna en kommentar »